Jag blir så fruktansvärt förtvivlad och ledsen och besviken på människor och deras brist på empati...

I morse när jag gick till jobbet så låg en ung kille utanför Handelsbanken...

Han bara låg där...min första tanke var förståss " - lever han? Är han sjuk? elller......

Han hade byxorna nedragna och såg för eländig ut...

Alla människor bara gick förbi och låtsades som om han inte fanns...Jag gick försiktigt fram och kollade om han andades, vilket han gjorde, försökte få kontakt med någon av alla dessa männsikor som blinda rusade förbi...

-" Är det någon som kan hjälpa mig? Vad ska vi göra??"...

Men jag tycktes vara lika pestsmittad och osynlig som han eftersom ingen varken såg eller hörde oss....

Några byggjobbare i närheten så mig och min rådvillhet och kom fram och meddelade att dom ringt efter ambulans och att den var på väg...så skönt...då får han hjälp...

Men fyfarao för alla dessa blundande människor...så fegt och så omänskligt...Det kunde ju vara så att han var svårt sjuk, det kunde vara dom eller jag eller någon annan.....

Jag hoppas för Guds skull att jag eller någon annan av mina nära och kära ALDRIG skall bli sjuk och ramla ihop på gatan och behöva ligga och förnedras av människor som bara kliver över och stänger ögon och öron.....

Inte ens kollegor som jag jobbar med stannade....!!!!!!!

SKAMLIGT!! SKÄMMES PÅ ER!!! 

För helvete!!! VÅGA!!!!

Vad är ni rädd för??? Även om det är en asberusad metvetslös människa så är ju risken väldigt väldigt liten att hon/han skall hoppa upp och bita er så ni smittas av HIV eller annat dyligt......

Ciao!