I ett tidigare liv..på det "glada 80-talet", jobbade jag på krogen.

Stan´s bästa servitris och jag älskade mitt yrke. Njöt av att få ge service, alla möten, jargongen, sena nätterna...

Under dessa år i krogsvängen så var min dygnsrytm att jobba till 3-4 på morgonen, sova några timmar, upp och jobba lunch, sova några timmar på eftermiddagen också jobba på kvällen igen..

Och fortfarande efter så måga år, så är det så min "kropps-klocka" vill ha det.

Så fort jag är ledig så är jag uppe länge, är i gång på förmiddagen, sover några timmar på eftermiddagen och är uppe sent på kvällen.

Jag har skrivit förrut om måndagar och hur pest jag tycker att det är..men förklaringen är ju att jag ändrar dygnet - direkt, trots att det bara är ett par dagars ledighet...

Så ikväll har jag varit hur trött som helst....men tvingar mig själv att vara vaken..

Råkade slumra till en stund i soffan vid halv 8..men jag tror att det ska gå bra - behöver sova i natt...

Helgen har vi använt till att fixa till vår stora fina balkong, vårstäda färdigt, shoppat lite nya kläder, varit ute i solen...

Våren har kommit till Norrbotten, än har inte isen gått.... men vi har haft varmt och soligt och om bara några veckor så exploderar grönskan även här.

Ciao!

Dagen började med Frukostseminarium med David Vicher, (coach i Planja Basket).

Tänk vilken arbetsgivare jag har där vi på fredagmorgon får gå på seminarium och få bevingande ord leverade till oss på betald arbetstid :-))

Han sa mycket klokt och på ett annorlunda sätt, han talade ledarskap och hur du engagerar och motiverar en grupp att jobba mot samma mål...

Om jag någon gång skulle villja ha en mentor så skulle jag välja en stark idrottsledare...

Tänk er bara...hur kan dom få 11 olika personligheter att samarbeta och sträva mot ett enda mål????

Han poängterade att viktigast av allt är att ta sig tid med sin persnonal, att lära känna dom individ för individ, att se deras styrkor och svagheter....

Jag bestämde där under föreläsninen att från och med idag skall  jag viga varje fredag endbart till personlen..fredagar skall vara min personaldag..!!!

Jo tjena!!!  Efter föreläsningen satt jag i telefon minst en timme, kl. ett hade jag ett leverantörsbesök...som tog typ hela eftermiddagen...sedan var det några dokument som skulle sammanställas också förståss VERKSAMHETPLANEN..helt plötsligt var det dags att gå hem...

Men nästa vecka kanske???

Jag hann i alla fall "sticka in huvudet" hos mina medarbetare och önska dom trevlig helg.....:-((

Bastun väntade här hemma och efter det - god middag med gott vin...

I morgon kommer våren till Norrbotten så då blir det till att fixa balkongen..

Ciao!

"Jag lever jag lever så enkelt och sant - än har jag min plats här på jorden" sjunger Py Bäckman....

Och det är väl ungefär det jag vill förmedla i dag - har ingen lust alls att blogga och har ingen inspiration till att skriva någonting...så jag bara talar om för er att jag lever om än rätt oengagerad ;-)

Men som Arnold (eller vem det nu var?) sa: I´ll be back

Nu går jag ut och tar en promenad i vår vårliga stad, promenerar bort skrovmålet jag just vräkt i mig....

Ciao!

I dag tänker jag på:

1. Tro inte att allt är jusblått- det kanske i själva verket är jäkligt svart.

Min mamma sa alltid att jag var alldeles för godtrogen (naiv), att jag skulle vara lite mer försiktig och inte tro gott om allt och alla direkt. Jag har konstant vägrat att lyssna på henne och sett det som en styrka att "gå in i" allt med ett positivt sinne. Men ibland tänker jag att det kanske hade varit lite lättare om jag hade varit lite försiktigare..då kanske jag inte hade slösa bort tid och smärta på svarta saker/händelser/personer....

2. Hur lång/stor skall människan bli? De flesta av oss är ju längre än våra föräldrar och våra barn blir oftast längre och större än oss.

När tar det slut? Om 100 år, kommer medelängden att vara typ 3,5 meter?? Hur gör vi då med alla hus som vi byggt????

3. Jag tycker om att städa - det gör inte min sambo...

Jag hade bestämt att lördagen skulle vigas åt vårstädning..det hade inte han. Vi kompromissade om att städa på söndag istället och göra trevliga saker på lördagen. Vi åkte ut och tittade på möbler, fikade mm.

Och jag våndades, det kröp i hela kroppen, mitt inre jag skrek: STÄDA STÄDA STÄDA...

När vi kom hem ville han att vi skulle gå och titta på båtuställning, det ville inte jag. Han började hålla på med bilderna från Påsken och jag fick äntligen gripa tag i skurhinken och trasan..och blev genast euforiskt lycklig..jag fejade, spelade hög musik, dansade med kvasten och njöt av resultatet..

Är det något fel på mig? Jag ser ju mig själv som en otrolig tillgång...vem vill inte ha en kvinna som städar????

Ciao!

Efter jul så var 12 låååånga hundveckor att jobba innan långhelg (påsk), nu är dessa veckor gjorda och framöver väntar vår, ( just nu snöar det - men snart så...), valborg, Kristi himmelsfärd, midsommar och SEMESTER...massor med korta veckor och dessutom arbetar vi sommartid from 1 maj, slutar 1 timme tidigare varje dag. Underbart!

Påsken har varit bra, strålande sol och umgänge med goda vänner. Drabbades dock av en släng magsjuka och feber på påskaftonen

( ev. en allergichock...tål nog inte Jäger ;-) ...)

Så den dagen som var vigd för After Ski och middag på hotellet blev för mig sängen....Trist men that´s life.

I dag skulle min mamma fyllt 77 år, hade hon levt hade vi nog haft fest.

Min mamma tyckte om fester och hon ordnade ofta stora kalas med massor med god mat och dryck.

Kanske vi hade rest någonstans tillsammans för att fira hennes dag...

Nu blev det inte så...hon gick bort alldeles för tidigt och ibland, trots att det är 9 år sedan hon dog, så kan jag sakna henne så att det värker....

Stora vårstädningen har börjat och i dag blev det ugnen och kökslådorna.

Ciao!

Nu är jag på väg, kvasten är polerad och trimmad, katten badad i neon och har satt lysdioder i hucklet.

Startar tidigt i morgon bitti så att jag inte missar något...

Vi möts på Blåkulla! 

Tänker på när man var ung - runt 20 typ....

Då kunde man sitta inne i flera dar och göra absolut ingenting:

* slappa framför TV´n

* läsa veckotidningar

* skriva långa noveller

* prata i telefon med väninnor i timmar

I dag om man under en ledig dag inte:

*  får frisk luft

* Rör på sig, promenad, tränar etc

* Lagar mat

* Tvättar, diskar städar lite

Då får man nästan en panikartad ångestladdad dåligtsamvete-attack

"-Skiit, jag slängde bort en hel dag som aldrig kommer tillbaka..."

Beror det på att man numera är närmare slutet? 

Fast ångesten borde vara enorm med tanke på alla dagar man slängde bort på ingenting när man var ung....

Men istället så ler man och tänker på hur underbart det var och hur livet "lekte".....

Måste bara snabbt snabbt berätta:

Träffade min son på sta´n nu på lunchen:

-" Öhhh, föresten morsan...JAG FICK JOBBET!!!!!!

Snacka om sten som föll från hjärtat.....

Lyckligt barn = Lycklig mamma