Jag har tagit ledigt i morgon och det känns så otroligt lyxigt...vi har bara halv arbetsdag i morgon och då passar jag på att vara helt ledig. Ser fram emot att få ta en lågpromenad på morgonen, att få städa ordentligt, plantera om blommor och få vara lite ensam...

I dag har jag haft en "chef"-dag hela dagen, dvs allt jag gjort på jobbet har varit i min profesionalism som chef - ex rekryteringmöten, avtackningar av 2 st pensionärer, svåra samtal med medarbetare etc....

Variation är det jag tycker om bäst eller snarare så att jag är "en på golvet chef", dvs trivs bäst när jag chefar med medarbetarna och inte när jag chefar ovanför dom...

Sambon bjöd på middag i kväll, på ZAN som är en av vår stads bästa restauranger, god mat och otroligt trevlig personal...

Vi diskuterade jobb under middagen och min sambo sa att jag är en kärriärsmänniska som brinner för att klättra...??

Jag har aldrig sett mig själv som sådan utan har nog i min enfald trott att allt som händer bara ramlar över mig...

Men visst har han rätt (som vanligt...), jag hade inte varit där jag är i dag utan att ha strävat efter det och utan att ha haft en brinnande hunger för att nå målen...

Frågan jag ställer mig själv är bara..Vad exakt är det egentligen jag brinner för?? Jag vet faktiskt inte riktigt det..men jag ska allvarligt försöka förstå det..för när jag bara har det klart för mig så måste det ju bli betydligt enklare att nå målet - direkt på och utan omvägar....

Det är kallt i Luleå i kväll, skulle tro att det är -10 där ute..hujeda mig, för en månad sedan badade vi i medelhavet....

Pratade med sonen i går..han var less och ville nog ha mitt OK att komma hem redan nu. Jag gav honom inte riktigt det utan försökte peppa honom att vara kvar till jul ialla fall...och förståss..i dag har jag dåligt samvete för att jag inte sa att han skulle kasta sig på första bästa plan hem...tudelade känslor..jag längtar efter honom så att det värker i bröstet, samtidigt som jag kan tycka att det är lite skönt att vi får vara bara vi,jag och kärleken...

Känns som när man var tjugo, att få göra precis som man vill när som helst...så har det inte varit på 19 år...

I morgon kväll blir det bastu och på lördag ska vi gå på lyxrestaurang och äta upp mitt presentkort som jag har där...

Just det, vi ska tapetsera på lördag..äntligen skall väggen ovanför fönstret i köket få rätt färg...

Lovade ju att jag skulle berätta om pennan..men orkar inte i dag...det blir en annan dag....I kväll blir det favoritprogrammet Medium och sedan blir det till att läsa...lånade Tomas Bodströms deckarroman härokvällen när jag var på biblioteket...

Ciao!